Vi går vidare.
Urch. Det ekar tomt. Att lämna bort Kid, var inte allt annat än smärtsamt för alla inblandade.
Vi grät så tårarna spruta.
Vi grät så tårarna spruta.
För att kravla oss upp, tog vi hundarna till Eva och hennes schäfer Argus dagen därpå.
Vi behövde liv och rörelse, glada viftande svansar, prata bort känslorna med bra människor.
Men när vi kommer hem, kommer den där känslan. Lugnet. som flertalet har beskrivit det.
För mig är det inte lugnt. Som J sa: Vem ska nu hitta på alla hyss?
Men flocken mår bra.
Det är egentligen det viktigaste.
Med mig är det dock sämre.
Och ännu sämre blev det när vi var tvungna att låta Christer och Åke få somna in, efter en tids sjukdom.
Det saknas så mycket här hemma.
Men valpar föds inte på räls, iaf inte dom där speciella som jag vill ha.
Saker och ting tar tid.
Vi behövde liv och rörelse, glada viftande svansar, prata bort känslorna med bra människor.
Men när vi kommer hem, kommer den där känslan. Lugnet. som flertalet har beskrivit det.
För mig är det inte lugnt. Som J sa: Vem ska nu hitta på alla hyss?
Men flocken mår bra.
Det är egentligen det viktigaste.
Med mig är det dock sämre.
Och ännu sämre blev det när vi var tvungna att låta Christer och Åke få somna in, efter en tids sjukdom.
Det saknas så mycket här hemma.
Men valpar föds inte på räls, iaf inte dom där speciella som jag vill ha.
Saker och ting tar tid.
